VVV - Värld Vid Väv?

Dagens fina väder är en utmärkt ursäkt till varför det nästan inte blev något inlägg idag. Men men, klockan är inte imorgon än.

Tidigare idag hade jag tänkt skriva några rader om en kille som jag verkligen inte tycker om – han fanns på Aftonbladets löpsedel idag. Fast jag vill inte hänga ut någon innan oskyldighet bevisats. Uppfattningen, eller fördomen om man så vill, kommer från vederbörandes uppträdande i media och är egentligen inte personligt riktad eftersom jag aldrig träffat honom. Erkänner dock att jag finner en viss tillfredställelse i det faktum att anhållandet måste orsakat ett kraftigt avdomnande i det eviga leendet och flinet. Återstår att se om pokergudarna nu slutar le tillbaka och liraren ifråga inser vad en kåk egentligen är.

Istället sökte jag lite inspiration under seneftermiddagens vovvemarsch. Fint väder innebär många människor som spatserar runt och sysslar med allt möjligt på gräsplanerna nere vid stranden. Det gillar jag, då får min hjärna nya intryck att fundera och fantisera över.

Två gråsprängda herrar i över medelåldern som fascinerat står och spakar ett radiostyrt litet modellflygplan. Dom tycks diskutera något samtidigt. Kanske är det en blodalvarlig hobby dom är sysselsatta med och har överläggningar om hur dom ska vinna guldet i nästa SM. Eller så tränar dom inför en attack mot Turning Torso. Fast jag tror det är lek. Tycker mig nästan höra ”min tur nu, min tur nu”. Jag chansar på att dessa distinkta herrar har barnasinnet kvar och tänker mig deras telefonsamtal tidigare idag…

- Hej! Ska vi leka? Jag har fått ett nytt modellflygplan av min son.
- Oj va häftigt. Får jag flyga? Schyssta!

En annan herre står och tränar upp golfsvingen, klädd i allt annat än det som varje seriös golfklubbs stadgar föreskriver. Han har en riktig boll ser det ut som (kan vara lillen från pensionärernas bouleplan också, stulen och omlackad i vitt), tar full sats och jag funderar på om jag ska ducka. Men bollen går bara några meter, han vet tydligen vad han sysslar med – eller inte. I det senare fallet har han förmodligen samma uppfattning som mig. Efter tre rundor på minigolfbanan, utan att behöva be om ny boll, ska man automatiskt få grönt kort för de stora grabbarnas gräsytor.

Och alla dessa hundar som är ute och promenerar med sina hussar och mattar. Att ni bara orkar… Tack för att ni tar ut oss på tur, vi behöver också röra på oss! Men nästa gång är det min tur att hålla i kopplet.

Inlägget postades tisdag 22 maj 2007 klockan 22:47 och finns under Okategoriserade. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen hemsida.